torsdag 3 oktober 2013

I tidningen


Samma dag som Lidingöloppet gick publicerade lokaltidningen ett reportage om mig och min träning i sin helgbilaga. I artikeln kan ni läsa mer om hur jag hittade löpningen och hur jag utvecklat träningen under de senaste åren.

De valde också att fokusera på hur man får till träningen som småbarnsförälder och jag gav några tips som funkat bra för mig. Min förhoppning är att kunna inspirera andra som gärna vill komma igång med löpningen efter en graviditet. Jag tror det gäller att se och fokusera på möjligheterna istället för hindren.

Vill ni läsa hela artikeln hittar ni den här.

onsdag 2 oktober 2013

Lidingöloppet 2013 - mitt lopp


Till följd av en kalender fylld av annat (kära vänner, jobb, familjemys etc) har jag inte prioriterat att skriva detta inlägg förrän nu. Men den som väntar på något gott ;-) Nåja, här kommer i alla fall min upplevelse av Lidingöloppet 2013. Håll till godo.

Efter en god natts sömn och påfyllnad vid hotellets frukostbuffé åkte jag ut till Lidingövallen i god tid före loppet. På plats hämtade jag ut nummerlappen och ställde mig i den obligatoriska bajamaja-kön innan vi så sakteliga började promenera bort mot Koltorp gärde där starten för 30 km skulle gå.

Väl på plats värmde jag upp med en kortare jogg och några stegringslopp innan jag hoppade in i startfållan. Vädret var rätt kyligt (även om solen kikade fram en stund precis innan start) och jag velade en del över hur mycket/lite kläder jag skulle ha på mig. Blev till sist linne, korta tights och kompressionsstrumpor och det visade sig vara alldeles lagom. Hur som helst gick starten utan förvarning och jag försökte ligga på redan från början för att komma förbi den värsta flaskhalsen som alltid uppkommer när gärdet övergår i smal gångstig. Trots detta gick första kilometern på dryga 5.30 (istället för planerade 4-4.30) då tempot bromsades upp med jämna mellanrum. Benen kändes dock oerhört lätta och det var nästan som att jag studsade fram första 8 kilometerna. Dock tar det ordentligt på benen att hela tiden försöka spurta om löpare för att sedan på nytt bromsas upp och tempot blir väldigt ojämnt. Tror också det till viss del var på grund av detta som jag fick min första krampkänning redan efter 13 kilometer! Därefter började det kännas allt tyngre och benen började värka och krampa både här och där. Försökte ändå kriga på och göra mitt eget lopp men valde faktiskt att delvis varva gång och jogg i några backar (däribland Abborrbacken) eftersom jag märkte att det skonade benen betydligt mer. Med ca 3 kilometer kvar av loppet började äntligen den tunga känslan släppa (även om benen fortfarande värkte) och vid sista kilometern bestämde jag mig för att spurta sista biten in i mål.

I mål blev tiden till sist 2.14.22 och en placering som 17:e dam, en tid och placering som jag känner lite tudelade känslor inför. Jag är nöjd med tanke på att min målsättning inför loppet var att springa under 2 timmar och 15 minuter, vilket jag ju också fixade. Samtidigt kändes benen så oerhört lätta första 10 kilometerna att jag där och då började hoppas på en ännu bättre tid. Ser jag realistiskt på det hela så inser jag ändå att det sliter att springa i ett ojämnt tempo samtidigt som 30 kilometer i kuperad terräng leder till trötta ben och mest troligt ett lägre tempo så småningom. Funderar även en del över de tidiga krampkänningarna och min slutsats är att jag troligtvis kört för korta långpass (de flesta har legat runt 22 km). Jag har helt enkelt valt att fokusera på att få upp farten (vilket också visat sig i en bättre tid på milen) men samtidigt har uthålligheten tagit stryk.

Sammantaget är jag såklart ändå nöjd med min prestation och egentligen hade jag väl aldrig trott att jag skulle lyckas uppnå en så pass bra placering i Lidingöloppet som jag faktiskt gjort. Det känns dock som att jag har mer att ge och jag ser redan fram emot nästa års lopp då jag hoppas kunna slipa min tid ytterligare. För tävlingen är ju trots allt mest en tävling mot mig själv och mina resultat och jag längtar redan efter att sätta nya personbästan.

Sambon langar vätska och uppdaterar under loppet.

söndag 29 september 2013

I mål Lidingöloppet 2013



Tiden blev 2.14.22 och jag lyckades till sist springa i mål som 17:e dam. Tack för alla lyckönskningar och grattishälsningar. Utförligare berättelse om loppet kommer så småningom.

torsdag 26 september 2013

Sista förberedelserna


...är gjorda. Har lättat upp träningen betydligt senaste veckan och som vanligt känns benen aningen sega. Brukar ha den känslan före lopp så jag hoppas att allt är som det ska, alltid svårt att veta om man prickat formen rätt.

Enda orosmolnet på himlen är de känningar jag haft av en förkylning senaste dagarna. Svårt att komma undan just nu när vår lilla tjej börjat förskolan och förkylningarna avlöser varandra. Gör dock mitt bästa för att inte trilla dit och kurerar och förebygger med bra mat och extra vitaminer.

Ikväll packar jag väskan och tidigt i morgon bitti går flyget till Stockholm. Väl på plats är planen en kort lugn jogg med några fartökningar för att väcka upp benen innan det smäller på riktigt. Starten går 12.30 på lördag. Håll en tumme eller två är ni snälla!

 

Vänster: Från förra årets packning.

Ovan: Laddar med B&J i morgon kväll, rätt ned i benen ;-)

torsdag 19 september 2013

Morgonlöpning med kaninskutt

Planen var egentligen morgonlöpning redan igår men efter att ha vaknat av en morgonpigg liten dam redan före klockan fyra och sedan stängt av larmet i sömnen strax före sex hann jag inte med något spring. Istället blev det kvällslöpning med pannlampa och även om det funkar bra känner jag mig mer bekväm med att springa medan det är ljust ute (i alla fall nu på hösten innan björnarna gått i ide).

Gårdagskvällens löpning i mörker, regn och rusk.
I morse var det således upp och hoppa när väckaren ringde och så snart jag kom ut genom dörren ångrade jag inte mitt beslut. Luften var härligt krispig och en blek höstsol sken på himlen när jag på lätt stela ben joggade iväg till en kort och brant backe. Där blev det sedan spänstträning i form av kaninhopp/jämfotahopp, enbenshopp och skipping innan jag på piggare ben joggade hemåt igen. Avslutade det hela med några bålövningar innan jag hoppade vidare in i duschen och sedan mot jobbet (i bil ;-))

Dagens träning avklarad och jag slipper mörkerlöpning ikväll.

Bild från en annan frukost men lika gott idag. Ja, jag gillar kanel :-)

onsdag 18 september 2013

Tuff träningshelg med intervaller och långdistans

Ligger efter en del med uppdateringarna men här kommer i alla fall ett inlägg över helgens träning och den sista hårdkörningen innan jag nu börjat lätta upp träningen så smått.

Efter en redan hård träningsvecka utan vilodagar väntade på lördagen 4-kilometersintervaller på det kuperade elitspåret (som jag tidigare skrivit om). Hade inte några höga förväntningar på tiden och det var med aningen tunga ben som jag sprang iväg på första intervallen. Efter den första nedförslöpan kom jag dock in i den rätta känslan och lyckades antagligen hushålla väl med mina resurser då snittempot på första intervallen blev 4.14 min/km och nytt personbästa! Nästa intervall kändes också förvånansvärt bra men snitthastigheten sjönk ändå till 4.21 min/km. Ändå klart godkänt och högt över mina förväntningar innan passet. Lång nedjogg efteråt och sedan var det bara att åka hem och ladda inför söndagens långpass.

Det var med en lätt pirrande känsla i benen som jag gav mig iväg på söndagsförmiddagen. Tanken med helgens tuffa pass var just att "trycka ned" kroppen för att sedan lätta upp träningen och hoppas på en formtopp. Den pirrande och lätt trötta känslan i benen såg jag därför som ett resultat på just detta.

Blev en ny typ av upplägg på långpasset med relativt lugn distansfart men med 3 * 50 meter spurt var tionde minut. Benen fick aldrig en chans att "sega till" och sista halvan av passet började det dessutom kännas ordentligt i benen. Sammanlagt skrapade jag ihop dryga 24 kilometer och det fick bli det sista långpasset före Lidingöloppet innan jag denna vecka lättat upp träningen betydligt. Hoppas det kommer ge de resultat jag vill ha!

Den lugna träningsveckan började med ett tungt
benpass i gymmet.

torsdag 12 september 2013

Sen kväll, tidig morgon

Nu när jag jobbar heltid föredrar jag att lägga träningspassen antingen tidigt på morgonen eller sent på kvällen för att hinna få så mycket kvalitetstid som möjligt tillsammans med familjen. Efter nattningen igår åkte jag därför in till gymmet. Riktigt skönt att träna lite senare då det är mindre folk som trängs bland vikterna och man ofta slipper köa/vänta för att köra det man tänkt. Blev tung basstyrka och jag kände mig riktigt stark trots den något sena timmen, blev bland annat nytt personbästa i marklyft!


I morse blev det en härlig morgonjogg på dryga 9 kilometer innan jag mötte sambon i dörren som åkte tidigare till jobbet i morse. Så härligt att starta dagen med träning och trots att jag stiger upp tidigare dessa morgnar känner jag mig betydligt piggare när jag kommer till jobbet än om jag sovit en timma längre. Testa ni med om ni inte redan gjort det!

Pigga ben på jobbet

De känningar som jag haft av en förkylning senaste dagarna verkar inte resultera i något mer än just en känning. Aningen täppa bihålor har gjort att jag trots allt valt att ta det lite lugnare på träningsfronten men nu börjar jag känna mig sugen på ett jobbigt intervallpass igen. Konstigt det där att man kan bli sugen på något som är så sjukt jobbigt, men jag antar att det är den endorfinhöga känslan efteråt som kroppen vill åt :-)